Abisko-Nikkaluokta Midsommar 2015

Midsommarhelgen 2015 vandrade jag Abisko-Nikkaluokta via Kungsleden, vilket blev en klart minnesvärd tur med tanke på att det var mycket mer snö kvar än vanligt. Resan hade jag bokat innan rapporter om den sena snösmältningen börjat komma, och jag hade planerat en snabb vandring med 4 dygn på mig. Jag var därför inställd på att vandra så långt jag tyckte det kändes kul, för att sedan vända och ta tåget hem från Abisko. Vädret visade sig dock vara på min sida, och helt plötsligt var jag framme i Nikkaluokta, med ett halvt dygn till godo.

Kom med tåg till Abisko vid lunchtid och började vandring. Lapporten! 

Flerfiligt på Kungsleden.

När jag hade kommit en bit in i Abiskodalen märkte jag att det prasslade väldigt mycket i buskarna, och det visade sig vara lämlar, i mängder! Väldigt söta och väldigt arga. :)

Upp mot högre höjder och därmed mot mer snö. Utsikt över Abiskojaure.

Mot Alesjaure, nu börjar en besvärande vandring på snö.

Som synes på spåren var jag inte den första som gett sig ut, men spåren blev glesare ju längre in i dalen jag kom.

Första tältnatten. 

Ljust på natten, eller är detta på morgonen? Svårt att veta i dessa trakter runt midsommar. 

Mina kängor med höga skaft kom till sin fulla rätt under den här vandringen. 

Här gäller det att vara försiktig. 

Även om snöläget är besvärligt är fjällen trevliga att titta på.

Mot Alesjaure.

Nu har jag passerat Alesjaure och är på väg mot det fruktade tjäktjapasset, 1150 möh och Kungsledens högsta (och därmed snörikaste) punkt.

Att pulsa på detta sätt en hel dag tar på krafterna. 

Snösmältningen in action.

Upp mot Tjäktjastugan. 

Här ser man hur tjockt snötäcket var.  

En lämmel i försvarsställning. Föga skräckinjagande. Lämlarna är verkligen som i tecknad film, otroligt osmidiga och komiska djur, som små ilskna marsvin.

Vid tre tillfällen längs leden blev jag attackerad av fåglar av den här sorten. 

När fötterna blir manglade är det bra att ge dom en ordentlig rengöring och luftning vid matpauser.

Vädret var perfekt under midsommarhelgen, annars hade jag vänt. 

Tjäktjastugan i bakgrunden. Uppenbarligen är jag inte den enda som envist pulsar sig fram.

Blev varmt välkomnad med varm saft av stugvärden Monika när jag kom fram till Tjäktjastugan. Jag beslöt mig för att slå läger och ge mig på Tjäktjapasset tidigt på morgonen därefter.

Full vinter. Jag började gå kl 7 på morgonen och då bar snön för min vikt.

Dessa spår är från någon stackare som pulsade kvällen innan när snön var lös. Själv flög jag fram som en racerbil. Jag skruvade upp tempot ordentligt för att hinna avverka så många km som möjligt innan snön började bli lös igen.

På andra sidan Tjäktjapasset med utsikt mot Sälkastugorna.

Snöras längs fjällkanten.

Fortsatt snöföre en bit innan jag kommer ner på lägre höjd.

Man skulle kunna tro att detta är Grönland men det här är Sverige på midsommardagen.

Äntligen tillbaka till sommarleden en bit efter Sälkastugorna, härifrån var det bara några enstaka snöfält.

Tredje tältnatten mellan Singistugorna och Kebnekaise fjällstation. 

Sämre utsikt har man somnat till...

Vid foten av Kebnekaisemassivet.

Det bästa med fjällvandring är helt klart att det rinner iskallt och klart vatten överallt.

Kebnekaise fjällstation!

Fotluftningspaus med lösviktsgodis. 

Utsikt över Kebnekaisemassivet från björkskogen mot Nikkaluokta.

Framme i Nikkaluokta! Här slog jag upp tältet och inväntade bussen som gick dagen efter vid lunchtid. 

Se även: Abisko-Nikkaluokta 2013 via Lapporten-Mårmapasset-Vistasdalen