Skogstokig: juli 2015

Jag och Hanna åkte ut i skärgården och tältade en fredag eftermiddag efter jobbet. Vi slog upp tarpen på en klippa och livet lekte. På lördag morgon visade det sig att en av Hannas kompisar hade en stuga på ön, och då blev det en spontan grillkväll varefter vi övernattade i trädgården.

Avstigning! Vi var inte de enda camparna som klev av båten.

Fin natur i sommarvärmen.

Vi hittade en riktigt fin klippa och slog läger.

Kvällsdopp i kvällssolen!

Solnedgång.

Morgonen därpå, lite molnigt till en början men sen kom solen fram.

Det fanns kor på bete på ön mittemot! Det förklarade en del ljud jag hörde på natten...

Vi packade ihop våra grejer och satte kurs mot Hannas kompis som hade en stuga på ön. Men först en färdöl på den lokala serveringen!

Grillkväll i klassiskt svenskt snitt.

Vi var oroliga för mygg men istället var det sniglar som blev problemet, mördarsniglar! Jag vaknade av att jag hade en på mitt liggunderlag precis vid huvudet. Jag knäppte bort den men vaknade senare av att jag hade två till vid huvudet och två som var och åkte uppe på tarpen! På morgonen hade vi snigelspår på kläderna...

Hanna väntar på båten som ska ta oss hem.

Jag har bott många år i Stockholm men det här är en av mycket få gånger jag har varit i skärgården, det får det bli ändring på!

Jag och min sambo har varit ute i Stockholmstrakten några helger under våren 2015, i anknytning till Sörmlandsleden. Till en början intresserade jag mig för Sörmlandsleden som en form av "metadon", dvs ett mer tillgängligt substitut som får duga för att stilla fjällabstinensen. Skogarna i Södermanland, vilka föga påminner om fjällen, har dock visat att de står på egna ben. Skogen, till skillnad från fjället, är tillgänglig, helande och omfamnande.

Påskvandring i Tyresta nationalpark

När våren äntligen var i antågande sprätte benen efter att få komma ut och vi hade planerat en ambitiös vandring längs Sörmlandsleden söder om Nyköping under påskhelgen. Eftersom väderprognosen såg dyster ut tog vid det dock lugnt med en övernattning i Tyresta istället.

Påskvandring i Tyresta nationalpark, även här finns det porlande bäckar.

Spår av bäver!

Spår av vildsvin!

Ansiktsuttrycket säger det mesta. Hagel i brandområdet i Tyresta.

Kvällens boning.

En levande eld ger en känsla av hemtrevnad även om det är rått och kyligt.

Lapskojs...

...och rödtjut till det. Passande nog i PET-flaska!

Sörmlandsleden mot Nynäshamn

Efter en hård fredag i kolgruvorna tog vi pendeltåget från Stockholm mot Nynäshamn och övernattade vid Hemfosa. Här stötte vi på två trevliga killar som delade med sig av några friluftstips.

Middag vid Transjön i solnedgången.

Matlagning.

En nyfiken en drogs till ljuset av pannlampan.

Dagen efter, riktig vårvärme!

Det klassiska "Jag har väntat hela vintern på solen"-leendet.

En typisk vy längs Sörmlandsleden.

Vårvandring från Järna

Ovanstående strapatser stillade inte vår hunger för friluftsliv, tvärtom. Den här gången åkte vi till Järna och följde Sörmlandsleden därifrån.

I närheten av Järna.

Kallkälla, här gäller det att dricka sig otörstig.

Vi slog läger vid vindskyddet vid lilla Horssjön, en fantastiskt fin plats.

Naturligtvis tände vi en lägereld.

Kokkaffe.

Tänk att vakna till detta. Soundtracket till den här morgonen gjordes av Peer Gynt.

Frukost i morgonsolen.

Skogen.

Sjön.

Ännu en vända i Tyresta

Tyresta är väldigt fint, men har också den fina egenskapen att det är blott en bussfärd bort från Stockholm. Därför blev det en till Tyresta-tur en helg då skogssuget var stort men tiden begränsad. Vår lägerplats delade vi med två (av varandra oberoende) trevliga unga killar, varav en hade vågat sig ut i skogen själv för första gången. Hans föräldrars kollegor hade tydligen skämtsamt undrat om han på grund av detta kanske var psykopat... Jag tror nog att han trots sin omgivnings skepsis fick mersmak för skogen, för den visade sig nämligen från sin bästa sida.