2018-03-18

Abisko-Kebnekaise Mars 2018

Detta blev min första riktiga vintertur, och för att göra det så enkelt som möjligt följde jag den klassiska sträckningen mellan Abisko och Nikkaluokta, som jag tidigare har gått på sommaren. Jag fick sällskap av farsan och planen var att tälta, väl på plats var dock stugorna mer lockande, så det blev en renodlad stugtur trots att vi var tungt utrustade. Ur det perspektivet en amatörmässigt utförd tur, men trots allt fin och lärorik.



Abisko - Abiskojaurestugorna 12km

Vi avverkade den första etappen till Abiskojaure på ett tunt snötäcke. Väderprognosen lovade soligt väder men var trots det dyster på grund av en klass-1 varning för stor risk för förfrysningsskador på kalfjället i och med låga temperaturer och mycket vind.

Kylslagen färd över Abiskojaure 
Framme vid stugan
Norrsken

Abiskojaurestugorna - Alesjaurestugorna 19km

När vi vaknade var vädret kallt, klart och vindstilla, i alla fall vid stugan. Efter den första stigningen upp från Abiskojaure fick vi dock smaka på en isande motvind. Det var helt klart ett skarpt läge där små misstag hade kunnat få stora konsekvenser. Till min förvåning mojnade vinden väl framme vid stugorna, där hade det tydligen varit vindstilla under dagen.

-21°C på morgonen vid Abiskojaurestugorna
Klart väder under stigningen upp mot Alesjaure
Uppe i blåsten på kalfjället 
Motvinden var bitande
Trots solen var det mycket kallt


Alesjaurestugorna - Tjäktjastugan 13km

Vädret var under den tredje dagen klart bättre. I jämförelse med dagen innan kändes det vindstilla och solen värmde märkbart, även om det fortfarande var kallt. Underlaget var tråkigt med mer sten och is än snö. I Tjäktjastugan var vi nästan ensamma.

En älg ligger på lur när en skidåkare glider förbi
Det var inget vidare skidföre norr om Tjäktja 
Tjäktjastugan med Tjäktjapasset synligt i bakgrunden 


Tjäktjastugan - Sälskastugorna 13km

Efter tre dagar mest uppför såg vi fram emot medlut efter Tjäktjapasset. Den behagliga skidåkningen ned från passet med den spektakulära utsikten över Tjäktjavágge blev helt klart turens höjdpunkt.

Tjäktjapasset 
Turens höjdpunkt var skidåkningen med utsikt över Tjäktjavagge  
Behaglig skidåkning fram till Sälka

Bastubadet i Sälka blev minnesvärt. Vid sidan av bastuaggregatet fanns en behållare med vatten som hade värmts upp till en vådligt hög temperatur, tanken var att blanda detta vatten med kallvatten i en balja för att tvätta sig. Jag satt längst in i bastun när den började fyllas med fjällfarare som på förekommen anledning och till min fasa hanterade detta skållheta vatten utan varsamhet. Ingen olycka skedde då, men det visade sig senare att min oro varit befogad, på tåget på väg hem kunde jag läsa att en man skulle fjällräddas från Alesjaurestugorna efter att ha fått hett vatten på sig i bastun.

Sälkastugorna - Singistugorna 11km

Den femte dagen blev nästan pinsamt enkel, med en kort distans med mest utför. Framme vid Singi välkomnades vi av en älg. Någon stugvärd sa att eftersom det är ovanligt lite snö på kalfjället och samtidigt ovanligt mycket i skogen har många hjortdjur stannat i fjällen på grund av bättre bete.

En älg till vänster och Liddubákti till höger
Singistugorna 
Även om solen värmde var det lite väl kyligt, ännu var det inte vår


Singistugorna - Kebnekaise fjällstation 15km

Den sista etappen avverkades snabbt i och med nedförslut och medvind. Väl framme vid Kebnekaise fick bastu och trerättersmiddag markera turens avslut, vi fuskade nämligen och tog skotertaxi sista biten till Nikkaluokta. Jag hade inget emot att vila mina överansträngda hälsenor. Min skidåkningsteknik lämnar en del att önska.

Genom den trånga tvärdalen mot Kebnekaise fjällstation
Framme vid Kebnekaise fjällstation där bastu och trerättersmiddag väntade
Skymningsljus över Láddjuvággi